Föds man in i Svenska kyrkan?

Svaret på den frågan är nej.

Medlem genom dop
Man blir, sedan 1996, medlem i Svenska kyrkan genom dopet som är ett av Svenska kyrkans två sakrament, det andra är nattvarden. Under år 2013 döptes, enligt Svenska kyrkans ordning, 48,4 procent av alla barn som föddes i Sverige.

Automatiskt medlemskap – inte idag
Tidigare blev barn vars föräldrar var medlemmar automatiskt medlemmar. Numera så blir de barn som är födda efter 1996 och som har någon föräldrar, antingen mamma eller pappa, som är medlem i Svenska kyrkan, idag automatiskt antecknade i Svenska kyrkans register. Dock innebär detta inte ett medlemskap i sig utan det antecknas att det tillhör kyrkan i väntan på dop.

Barnet kan sägas hänga med förälders medlemskap.Föds man in i svenska kyrkan 1

Då barnet själv beslutar
För det fall föräldrarna inte ombesörjt att barnet blivit döpt så ska det själv bestämma huruvida han/hon ska döpas och bli medlem i Svenska kyrkan, senast på sin 18 årsdag.

Medlemskap på livstid
Ett medlemskap i Svenska kyrkan är obegränsat i tid och därmed på livstid.

Då du är döpt följer med medlemskapet en rätt att vara med och rösta till kyrkovalet. Den rösträtten har man då redan vid 16-års ålder. I egenskap av medlem kan man vara med och påverka sin församling. Det kan handla om allt från vad den ska göra, till på vilket sätt den i ditt tycke bör göra det. Svenska kyrkan är en demokratisk sammanslutning, nästan som vilken förening som helst om än den är stor.

Medlemskap kan hävas
Ett medlemskap kan hävas. Det görs genom att man själv ansöker om det hos sin kyrkoherde. Alltså kyrkoherden i den församling man tillhör.

Även ens vårdnadshavare kan häva medlemskap för minderåriga. För minderåriga som är över tolv år måste dessa själva godkänna en sådan ansökan.

Medlemsavgift
Med ett medlemskap i Svenska kyrkan följer att man betalar en kyrkoavgift. Det är en avgift som går till att bedriva den verksamhet som kyrkan gör. Det inkluderar gudstjänster, dop, vigslar och begravningar. Fast även till anställning av den personal som behövs för att bedriva verksamheten och för underhåll av alla kyrkor.

Kyrkoavgiften tas ut via skattsedeln, något som alla religiösa samfund får göra.